Gröna Lund med mattefolket

Igår var vi på Gröna Lund och det var roligt, den nyaste berg- och dalbanan, Insane, fick mig att gråta. Inte glädjetårar, inte ledsentårar, utan någon annan form av tårar.


Jag satt med Tove och till en början satt vi så att vi låg på rygg uppåt. Sen guppade man fram och tillbaka och så snurrade man runt massor och plötsligt var det slut. När vi köade och jag och Tove fick kalla fötter sa jag att "men ingen gråter och det måste betyda att jag också kan åka den utan att gråta" - men nej :)

  
Men jag överlevde Spökhuset och Fritt Fall!

Har du gått över lilla skada?

Idag börjar jag träna igen. Jag har inte tränat sen den 7:e juni. Det var i och för sig Jukola den 13:e också men det är ju tävling inte träning. Men igår avslutade jag en äkta Voltarenkur, till skillnad från den förra som inte gav önskat resultat.
Men jag vågar inte springa än. Imorgon ska jag försöka hinna med att jogga lite. Känns nervöst och läskigt och jag vill verkligen inte att det ska göra ont fortfarande. Idag ska jag köra styrka ute på altanen. Så alla vet.

You can to it better than this.

Vad ska man blogga om idag då? Hedman kanske, och dopingsgrejen. När jag läste om den kända fotbollsprofilen som åkt fast för ganska längesedan hade jag ingen aning om vem det kunde vara. Nog för att jag är hyfsad på research, men då gick jag bet.
I och för sig har jag inte läst mer än svt-texts artikel om det hela ännu, fast hela grejen känns skum.

Förresten börjar jag lära mig mer och mer om världen och om hur saker fungerar. Det är både bra och dåligt. Precis som världen är. Och jag vill inte bli riktigt känd, alltså Hollywood-känd. Man verkar bli så äcklig och principlös då.

En dags jobb

Årets varmaste dag och vad gör jag? Jo, jag har jobbat. Det var inventering på pappas jobb så han skickade mig istället för sig själv. 8-16 och all mat ingick. Gött.

Avdelningen med konsoler och hyllor tog mig en evighet. Fick ju sortera sakerna med.

Samma grej som på Bilddagboken, men...

...det är ju här jag ska bo i juli. Brottby alltså. Att lämna korridoren känns inte alltför vemodigt för det har ju ändå inte varit sig likt på en månad nästan. Lite jobbigt att säga hejdå till folk. Nog för att jag ärvde krokig näsa och taskig hårbotten av farmor, men viljan stå i centrum fick jag inte. Och när det är JAG som ska lämna så ligger fokus på mig. Isch, prestationsångest.

Det nya landslaget

Det finns en helt annan vilja och lagkänsla i U21-landslaget än i gamla landslaget. Irrationella löpningar och inte bara de invanda smarta. Understöd och passion på ett helt annat sätt. Inga förväntningar på en enda spelare att denna ska frälsa.

Det räckte inte till final men att förlora mot Englands många stjärnor på straffar är inte på något sätt en dålig insats. Faktiskt. Nu får vi bara hoppas att Lagerbäck vågar satsa på det nya - eller att hans efterträdare gör det.

Empty room fast dra ned på känslorna lite.

Man saknar folk mest när man är någonstans där den personen borde ha varit med också, men inte är det. När man har konversationer och det borde ha kommit ett inlägg från någon, men denna någon är inte där och det är bara andra röster som hörs. När man säger någonting lite elakt fast på ett snällt sätt, men vet att denna någon inte kommer höra talas om det ens.

Snart har det gått en månad, oftast är det lugnt. Mest av allt är det bara knäppt.

Det är inte det att jag inte tycker om dig - men ibland behöver man få pausa från kompisar också.

Tack kära år som går
Tack kära dagar som lägger en paus mellan nu och då
Och en paus mellan dig och mig
Jag såg dig på stan igår
Du såg ledsnare ut än då
Jag skrattade mig till sömns


Om man är en dålig människa för att man önskar någon lite motgångar så får jag väl vara det då.

Elsa är jultomten

Vem hade trott för sex år sedan att JAG skulle äga och ha på mig ett par Converse sommaren 2009?

För att hela världen reagerar

Michael Jackson har aldrig hört till mina favoriter men påverkad av hans död blir jag likväl. Det känns bara märkligt. Mer har jag inte att säga.

Hudcancer är farligt, stanna inne!

Akta er för solen!

Spotify sa att jag may like the knife så jag sa kör i vind

Fast egentligen så vill jag ju sakna dig.

Uppsala <3

Den förlorade sonen har återvänt och bytt kön. Denna stad är inte perfekt men Uppsala är ändå underbart. Korridoren är tommare än nånsin. Inte minst för att de tömt den, för att kunna polera golven, och slängt ut det mesta på balkongen. Tre dagar blir jag här. Tre dagar.

Förresten måste jag ha legat i koma en tid där ett tag. Typ när Bingo Rimér och Katrin Zytomierska blev officiellt par (men jag visste att det var på gång) och Papa Dee misshandlade hustrun och lämnade landet.

Två dagars sömn är förbi

Två dagar av ingenting har gått (lögn, lite har hänt) och det har varit så himla skönt. Nu börjar allvaret igen. Om man med allvar menar att besöka sitt försäkringsbolag, träffa Janie, fika med Jenny, packa ihop alla saker, städa, gå ut med Fia och hänga lite med spökena i korridoren.

Idag ska jag

Äta, packa, sola, Matilda, sola, åka bil, åka buss, träffa storebror och äta, åka bil?

Sedan är jag i Uppsala igen. Håkan har fel, för det är inte för en lång lång tid.

Jocke och nån konstig tjej kollade på boll



Vi skulle bli fyra men trötthet stoppade två. Trevligt var det ändå.
Sverige vann matchen och det var inte fel. Även om Serbien skapade en del.

Haha hjälp vad håller jag på med.

Ska jag börja spela fotboll igen?

Jag saknar att spela. Om jag inte tänker på hur kroppen brukade kännas efter domaren blåst av matchen och två dagar framöver. Vad jag minns brukade jag inte få ont i musklerna-som-sitter-bredvid-benhinnorna av fotbollen, men jag kan komma ihåg fel. Jag vet i alla fall att belastningen av att träna så hårt med både boll och orientering slet på kroppen lite för mycket.

Men jag vill. Är det för att det är såna motgångar med orienteringen just nu? Att det inte alls går att nå mitt MÅL? Kanske. Vore jag lite rationell kunde jag ju tänka på att anledningen till att det inte gått så bra med orienteringen främst är att jag haft otur med sjukdom och nu skada.

Äsch. Det skadar väl inte att provträna någon gång med något lag? Om jag har tid, det vill säga. Ska ju ändå börja plugga en lite mer seriös grej i höst.

Musique

Nej nu måste jag också dela med mig av bra musik. Alla slänger ju upp sina Spotify-playlist numera.

Tyvärr saknas en del musik på Spotify, så sök på Youtube eller klicka på länken:
En underbar dag med Perkele http://www.youtube.com/watch?v=bhdJbgz9Tn4

Men Mitt piano med låten Du säger ingenting det säger allt finns däremot att hitta på båda platserna.
Jag gillar plingelinget och den spelades på radion i bilen från Vårdö i helgen, i perfekt solsken och lagom mycket värme och lukten av en inte ny bil. <3

Varför jag är bättre än alla andra

Klart även jag har dippar i min omtanke och förmåga att vara en bra vän. Men skillnaden är att jag får i alla fall dåligt samvete och försöker kompensera med ord, åtminstone.



Förresten har denna termin i Uppsala och faktiskt denna helg på Åland fått mig att bli en, kanske inte bättre, men en mer anpassad människa. Anpassad till verkligheten. Ganska skönt att lämna sin fantasibubbla.

Midsommarhelgen

Jag hade en tokigt fin midsommarhelg. Här är Jocke, Oskar och Jonas nedan.


Och stora sällskapet, tävlingar och mitt lags poäng. Vi vann. Vi är bäst.
  


Granö på Åland. Underbart vackert.

Jag är inte bostadslös

Jag har fått rummet. Nu får man hoppas att vi trivs bra ihop och att det går bra. Annars kommer det kosta mig 12000 i onödan, typ. Jag blir kvar i Flogsta, men nu blir det låghus. Jag blir inneboende.

Saker att skryta om

Jag och Linnea arrangerade ett slags orienteringsläger för barn, 6-9 år. Pirattema. Mer här. Sista dagen fick jag och Linnea varsitt paket. Choklad. Paradisask. Jag tänkte att jag inte skulle öppna min förrän jag kom hem från Åland och Midsommarhelgen. Jag kom hem igår. Jag öppnade min paradisask. Snart har jag smällt i mig hela. Men jag ger bort Romrussin, Mandeltryffel, Likörtryffel, Marsicrème och Trillingnöt.

IN FACE!

Jag köpte nya glasögon...

...men det visade sig att pappa för kanske tio år sedan hittade ett par brillor på en skogsväg i Hälsingland som han gav till mamma. Som då tydligen är likadana. Och som mamma återhittade några veckor sedan. Fail!

Finland igen - fast Åland denna gång

Tredje båtfärden på mindre än en vecka. Jag är helt slut men ändå uppe i varv så jag hoppas att kompis-Jonas som jag ska åka med vill ta en öl på båten. Nu vankas det avgång. Ha det bra alla!

PUSS

Live från skogen!

Att räkna barnen och få det till önskat antal toppar det mesta. 3 timmar kvar och alla lever.

Träffa LÄRARE. Kass rubrik

Jag träffade en gammal lärare idag. Jag har träffat på många på senaste tiden men detta var det bästa mötet på länge. För Mian verkade så himla glad att se mig, så har inte de andra känt typ. Haha. Jag som är så snäll. Men det är okej då.

Jag är hellre en anka i en liten pöl än en anka i ett stort hav

-Smala Sussie

Imorgon åker min Anka till Småland för konfirmation. Alldeles för många veckor utan henne. Typ 5? Hon är ju bäst, hur ska man klara sig utan så länge?

En dag kvar, inga barn drunknade i träsket.

Det upptagna livet har inte ätit upp min blogglust men väl min förmåga att tycka om vad jag skriver.

Dag ett check

Minst två barn grät och jag tror att jag lyckades ge en tjej ont i magen. Men jag fick visa upp mitt galna blåmärke på benet och de små liven tycks gilla orientering. Förmiddagen gav mig panikångest (nästan) och jag höll på att bryta ihop under lunchen. Eftermiddagen var däremot fin, riktigt fin, och saker börjar klarna.

Mer då? Pratade med Snurras dvs Gustav dvs Vän med stort V och han uppdaterade mig om sin civilstatus. Synd att vi ses först i juli. Jag saknar Uppsala, jag saknar Janie och korridorare och Fia och Jenny och Lovisa och Nina och Sofia och alla andra hattarna. Jag saknar att springa på Rånäskillar på nationerna.

Jag saknar att blogga tre gånger om dagen och läsa andras bloggar. Ska ta igen det till nästa vecka. Imorgon ska jag göra 27 portioner pastasallad och packa till Åland. På kvällen alltså. Dagen är ju dag två av Piratlägret. Arhh!

Sommaräventyret kan börja!

Idag är det den första dagen på lägret och jag är både nervös och har ångest. 21 ungar, 6-9 år. Är det bara jag som inser att det kan bli jobbigt? Förresten bloggar jag från mobilen idag. Ganska så nördigt :) Illa mår jag också. Uh.

Kiitos!

En fin helg. Mycket som hände. Ingen spydde på bussen från tävlingen till båten. Jag spydde inte. Oj. Jag ljög nu. Jag spydde. På upploppet. För jag tog verkligen ut mig. Otränad och med en höftböjarmuskel som tydligen inte alls är bra igen. Men jag klarade nog 10min/km och det är fint.

Herrstarten var underbar, att nyvaken klockan 23 springa barfota i gräset och ansluta sig till publikhavet saknar ord för att beskriva hur fantastisk den känslan var. Ursäkta formuleringarna jag har inte sovit ordentligt i helgen och jag är bakis.

Jag fick en chans at hälsa på AH. Tog den inte. En till. Inget. En till. Inget. Fem chanser sumpade jag. Tillslut uppe på dansgolvet fick jag tag på honom och sa hej och vi skakade hand och jag presenterade mig. Han var för full för att fatta. Så ja.

Nu ska vi arrangera läger, jag och Nea. Jag återkommer. K'änns obeskrivligt fint att få blogga igen, jag saknade det.


PS. Garpen-Sara är en fin tjej. Och Robin, jag är skyldig dig nåt fortfarande!!

Suomi!!

Det är inte kul att packa. Inte utan listor planerade och gjorda veckor i förväg. Inte när man upptäcker en fläck på det linne man tänkt ha på resan hem. Inte när man är så korkad som jag och tänker "Jag tvättar saker innan på fredag" och sedan "Men jag behöver inte tvätta" och därefter upptäcker att det saknas underkläder... När det alltså är en timme kvar till avfärd. Om ens det.

Men jag ska åka till Finland och på söndag kommer jag få se Helsingfors för första gången. Jag älskar Finland. När jag åker bort får jag alltid en ångestkänlsa när jag tänker på hur det skulle vara att bo där. Men aldrig när jag åker till Finland.

R.i.p fjortisbrillorna!

Mina fjortisbrillor är trasiga. Jag vet inte hur det gick till, men när mamma räckte över dom så var de av. Hon är huvudmisstänkt. Återfallsbrottsling, känd av polisen sen tidigare. I vintras tappade jag ett par på marken efter långfärdsskridsko-åkning i Länna:t söder om Norrtälje. Knak sa det för mamma klev på dom. 

     



Å andra sidan. De kostade 50 kr och köptes på Gotland -07. Mamma betalade och jag betalade aldrig tillbaka.

Dröm sött

Att gå och lägga sig före 24 är något jag har saknat. Janie har sagt att hennes tränare har sagt att det är inte sömnen natten före som räknas, utan sömnen natten före det. Så ikväll gäller det. Voltaren-kuren är avslutad - och jag tror den kan ha fungerat.

Det är massa ångest som har försvunnit och det känns riktigt bra att vara i Brottby.

Inneboende fram till sommar -10

Min dagisväns kompis flickvän hyr ut ett rum. Kanske till mig. Håll tummar!

Hej hej sommar!

Den hektiska perioden startar idag. Men saker börjar klarna och jag är glad.

Ta bussen med 100kg packning till Knutby. Vara där. Åka till Brottby. Tvätta och packa. Åka till Finland (umgås, sova, äta, åka buss, tävla, hänga, festa, sova, dö, åka buss, dö, duscha, festa, sova). Åka till Brottby. Planera klart lägret och handla mat. Ta hand om 21 barn i tre dagar. Packa. Åka till Åland. Midsommar. Åka till Brottby. Åka till Uppsala. Packa ur rummet och städa. Gråta lite.

Sedan är det plötsligt juli och om jag har tur får jag måla staket i Gillberga (mormorfars) och hjälpa till med hö. Träna. Åka till Eksjö.

Och så har vi augusti. Jobba på Ungdomens 10mila. Förhoppningsvis flytta in i nytt boende. Däremellan ska jag plugga matte och fysik, och som sagt, om jag har otur, databaser.

No hard feelings - my ass!

Jag är faktiskt arg. Just nu. Det kommer gå över snart. Cristiano Ronaldo ska till Real Madrid. Min kvalificerade gissning, som alltså inte var så kvalificerad, var att Reals intresse borde svalna i och med värvningen av Kaká. Fail på mig.

Egentligen borde man väl vara storsint och tacka honom för dessa år och alla mål. Och ärligt talat, han var klar i Man Utd, det var han. Vunnit allt. Älskad av alla, hatad av alla. Kommer jag sakna honom i Red Devils? Nej. Laget är större än jaget.

Så, fine, tack smal-Ronaldo (eftersom riktiga Ronaldo kallas tjock-Ronaldo). Du kom med spaghetti i håret, du ramlade för lätt ganska ofta men nästan lika ofta gjorde du allt rätt. Snygga frisparksmål, en del kämpa-mål, några passningar.. Inget hemjobb. Och ärligt talat. Du är inte Paul Scholes eller Ryan Giggs. När de slutar kommer jag gråta.

Accroches-toi a ton reve

Vi var jagade av konstiga monster. Som egentligen bara ville gå på toa. Cia var tillsammans med ett av monstren. Jag, Snurras och Ulrika, som jag gick på dagis med, försökte gömma oss i en garderob. Det gick inte jättebra. Mest för att de var dåliga. Före det försökte Agneta från Rånäs OK räkna ut något med hjälp av gamla resultat.

Förresten hade jag glömt bort att jag klippt mig när jag vaknade. Och nu har jag kommit på att min nya frisyr kräver mer jobb en den gamla. Inte bara att ta en toffs och sätta upp. Jag har haft i lite produkter men det ser lite trist ut ändå. Det gör inget. Jag är ju ganska trist.

  
 

Vi med akademiska studier i bagaget diskuterar bara väsentligheter

20:32Patrik

FY!

fy...

NAJ!


20:32Camilla

på vad :O ?


20:34Camilla

du kan vara yf!


20:34Patrik

FYYYYYYYYYYYYYYYYYYY


20:35Camilla

tyst och titta på matchen :D


20:36Patrik

fy fy


20:37Camilla

nu kom bissen in med :D:D:D


20:37Patrik

fyyyyyyy


20:38Camilla

neeee wiiiiiie


20:38Patrik

oink oink


20:38Camilla

nöff


20:38Patrik

mu


20:38Camilla

bäää


20:38Patrik

määä


20:39Camilla

ihihihi-prffff (häst-gnägg)


20:39Patrik

kukelikuk.


20:39Camilla

piiip-piip


20:39Patrik

logga ut nu.

enough is enough.

du har gått för långt

gå in och slap fia från mig om du ändå är där i krokarna

SLAP


20:40Camilla

hahaha. fb och jag är alldeles för mkt tillsammans. Hoin festar

men ska göra det senare, jag lovar


20:40Patrik

slap

Håll till godo


Frisören Sören

Att klippa sig är ingen stor grej. Det växer ju ut igen. Om man blir missnöjd alltså. Man kan alltid, som tjej, sätta upp det, på nåt vis. Massa hårnålar och saken är soyabiff. Aldrig någonsin har jag känt mig orolig före ett frisörbesök. Och jag har blivit missnöjd en gång och det var för typ... 10-15 år sedan?

Men jag har fått höra att jag kommer ångra mig nu när jag ska klippa kort och jag har lite börjat tro på det... Men jag vill ha lika fint som Helena Partyhatt!

NHL-finalen

Om en timme är det dags för vad som kan bli Dettans andra raka Stanley Cup-seger. Men jag tror jag ska sova istället. Heja gubbar!

Pittsburg-Detroit på målservice (världens bästa grej, det här med målservice!)

Lite föööör bra...

Det här är det femte inlägget för idag - lite för många faktiskt. Men saker och ting börjar röra sig. Är det sant mannen?

Ja, det är sant. Jag har gjort typ sju hemska måsten idag med goda resultat. Vasakronan har svarat på mitt mail och de är så mycket mer medgörliga än Studentstaden var. Vilket är bra. Men å andra sidan börjar jag bli riktigt sugen på rummet nere i Flogsta låghus, som inneboende hos en tjej där i en trea.

Nu måste jag städa, göra mig snygg och säkert äta lite till. Vid 18 kommer Lovisa och Nina och vi ska lyssna på Annika Norlins underbara musik innan vi drar till Snerikes där Jenny möter upp. Ärligt talat är jag inte så förtjust i Snerikes så det är ju bara märkligt att ikväll blir mitt tredje besök där på 6 dagar. Dagar där dessutom tre kvällar spenderats i Brottby...

Jag börjar bli less på min självinsikt

Efter Arlanda och alla ärenden så sov jag. Det var skönt. Men en dröm störde mig. Jag bråkade med en kompis, som jag stört mig en del på under en tid, och det var en riktig urladdning. Det är synd för mig att jag är så klok. När jag vaknade så insåg jag att det ju faktiskt är så att jag inte varit perfekt heller.

  
Igår på Snerikes

Hejdå Elsa!

Det här blir mer och mer som 10 små negerpojkar - fast det är väl ingen som mördas, kanske. För lite mer än en timme sedan lämnade vi av Elsa på Arlanda. Jag har postat hennes vykort, lämnat över vågen mm till Coline och försökt lämna in hennes nycklar och kort till Heimstaden. Mer än glad att kunna hjälpa till! Jag ringde om rummet och där får vi lite se, jag är väl nummer två i kön tror jag man kan säga. Det lät riktigt bra annars!



Förresten har det varit lite julafton med för jag har fått massa saker av henne.

Jag och kuren

Ja, eftersom jag ändå är uppe:
Nu går jag på piller, och inbillar mig (hoppas jag) att jag har varende bieffekt som omnämndes i bipackssedeln (hej stavning?). Magen gör lite ont, men det går att ta. Svullen, ja. Minskad aptit - kanske. Men vågen hemma hos mam o pap sa en vikt som inte Elsas våg höll med om. 6 mjölkpaket skiljde.. 


Ja, en sak var att man kunde bli lite otydlig med... (Elsas bild från Våffeldagen)

En övergång värd att skriva om mitt i natten

Men herregud. Kaká till Real Madrid. Jag trodde inte att det skulle bli så.


Om 4 timmar ska jag gå upp och åka till Arlanda.

Självömkan

Sedan långhelgen i Sundsvall har jag haft ont i en muskel, som går under benämningen höftböjarmuskeln. Förmodligen på grund av att terrängen i Sundsvalls skogar kräver benlyft. Mycket vila har inte hjälpt. Så nu ska jag käka Voltaren och hoppas att det fungerar.

Men, inte nog med det, för vad hände sen? Jo, min lilla överrörliga rygg börjar jäklas. Sista söndagen i maj låg jag och Fia på gräset hela eftermiddagen och det kändes efteråt. Men det hade i alla fall gått över. Idag på överfulla 676 skulle jag böja mig ned och ta upp min väska. KNAK!

RÖV säger jag.

Snurrgurr och andra vänner

Det finns bekanta, vänner, bra vänner och vänner med stort V. En sådan Vän fick ett sms i natt av mig. Jag hoppas att han inte vaknade, om han jobbar denna vecka. Jag känner att jag är en vän med litet v eftersom jag inte har koll. Snart ska jag träffa Caz, hon är också en Vän. Sedan återvänder jag till Uppsala. Elsa åker snart hem till Frankrike, stört. Det är faran med att lära känna och tycka om bytisarna.


Snurras!

Till alla röstberättigade!

Jag hoppas att ni röstade, eller, om ni avstod, gjorde det som en aktiv handling - typ protest. Jag förtidsröstade dagarna efter kortet kom hem i lådan. För jag har oftast för mycket men ibland lagom med framförhållning. Då den inte saknas helt, förstås!

Förresten har jag en känsla av att det var Piratpartiet som snodde Vänsterns röster. Rent så där förutfattade meningar-ish.

How to find a husband på OL-vis

Det här med orientering är lite speciellt. Man kan inte bara komma, springa sitt lopp och åka hem. Nej, det är mycket runtomkring som påverkas. Det finns regler, normer och annat. När det gäller valet av partner är det samma sak. Man kan inte gifta sig med vem man vill. Det finns en plan, som man måste hålla sig till. Kolla in!

Nu kanske många uppfattar detta som ett skämt, men... Det är faktiskt lite så det går till.

Minnen från förr och hundplågeri (?)


Jag vet inte vad jag tycker om att sätta sådant på sina hundar...



Här är mitt första minne, från när jag var 1-2 år gammal. Jag satt eller stod på trappen till dagis och såg när de byggde detta förråd.


Och en gång var jag ledsen och gömde mig under soffan på kontoret och snörvlade så att Susanne hittade mig och tröstade mig. Susanne var min första idol och förebild och här uppstod min kärlek till snus.

Hejdå, och lycka till!

Tack Aki och Andrej. Ni gav mycket och jag tycker att det är tråkigt att det slutar så här.

DN

 

Fin intervju med Aki. En riktig lagspelare, föredöme för andra känner jag!

Matilda

En fika med världens bästa Matilda. Inte mer än två timmars sällskap men det kändes som en evighet ändå - på ett positivt sätt så klart. För två timmar är så mycket mer än inget alls på 248 dagar. Jag tycker så mycket om och jag ser fram emot nästa gång. Krya på dig söta, och hoppas Petter hittade fina brillor!

Dagis-reuninon

När min bror skulle börja dagis för 20 år sedan fanns inga platser. Så mina föräldrar och en massa andra föräldrar startade ett eget - Vikingen. Kooperativt tror jag det kallas. Ikväll ska vi ursprungsbarn följa med våra föräldrar och återträffas.


Jag har träffat så fina människor



En konversation med Nina och Lovisa men med Lovisa vid tangenterna, skulle jag tro.

SU är opersonligt och obehagligt

Här sitter jag. Tillbaka på brottsplasten. Eller nja, det har inte begåtts så många brott här av mig. Men jag sitter i Lantis datorsal på SU, och är alltså i Stockholm på riktigt. Annars brukar jag på sin höjd ta omvägen via Centralstation för att komma ut till Brottby.


Jag skulle hämta ut mina böcker på Campusbutiken, för ingen har köpt dom. Jag kom dit 12.13 - butiken stängde 12. Om 3h30 ska jag vara på ICA i Brottby och ta emot en Fysikbok från Emma. Så jag kan plugga i sommar, jäj! Så jag sitter alltså här, och hoppas att mina gamla matematikvänner ska ha skrivit klart sina tentor snart. För då kan jag träffa dom och dom är så himla fina!


Jag, Cec, Erika, Leo och Tove. Johan saknas på bid.

Sommarlov och klasspub

Det är något speciellt med att få sommarlov. En tomhet i magen. En känsla av "jaha, jag har inget att plugga nu". Med tanke på hur dålig jag har varit på senaste tiden (typ sex månader), borde det inte störa mig. Saken är det att det stör mig. För nu måste jag göra allt annat. Städa, packa, hitta på saker.

Ikväll var det pub med klassen. Det var tanken åtminstone. Vi var sex stycken som kom, Jenny, Kajsa, Ina, Emma, Magnus och jag. Eftersom vi sagt Snerikes fick vi gå dit. Efter en timme gav vi upp. Jag tror inte jag gillar det stället. Det är på nåt sätt snobbigt och vi fick inte sitta. Så vi tänkte oss att Småland, där är det trevligt. Och nära att gå i regnet. Vi gick dit. 80kr i entre. Nej tack.

Istället gick vi hem till Norrlands och åt den älskade nachotallriken.

Den är så sjukt god.

Rapport från en tenta - den sista för terminen

(Så klart inlagd på datorn och i bloggen i efterhand)

En uppgift kvar. Jag har uppskattat min poäng just nu till 36p. Jag tror att 33p är G. Visserligen har jag gjort en pessimistisk bedömning. Man kan i alla fall inte vara säker.

Så 2 av 3p på den återstående uppgiften vore nödvändigt. Kanske borde jag, istället för att skriva detta, finurla lite mer. Men jag behöver en rökpaus utan cigarett. 1h15 har jag på mig. Bara 100g av medtagna 200g + 4/28*200g choklad borta. Apelsinsmak.

Avslagen cola. Lånad Jenny-penna. Blöta skor. Icke-databastentaskrivare har Vlad som lärare. Positiv energi. Jag ger mig 5min innan jag ska ta tag i uppgiften. Jag är ett geni.

ps. Thomas Ohlin blev just klar.

Ont i min mage!

Tanken var att gå upp lite tidigare och plugga. Det blev inte så. Trots nya proppar och hyfsad (jag tänker nöta in enkel-f:et nu, okej?) tid på godnatt, så somnade jag inte förrän sent. Läs 3.
Dessutom känns det som att denna tenta är körd ändå. Ska dock kämpa på lika bra som på senaste tentan, då kände jag faktiskt ungefär likadant och då gick det märkligt nog bra.

Efter tentan ska vi gå ut på pub med klassen. Snerikes har jag för mig att vi sa. Kom ni som kan som inte är klasskamrater med!

Jag har inte alltid rätt - faktiskt.

Som erkänd besserwisser känns det märkligt att säga följande:

Det har aldrig varit så skönt att ha fel.


2 år sedan nu. Helt okej. Och det är inte en naturligt röd näsa, eller en
clownnäsa. Det är en ros. Från min syssling.

Mina tankar om Djurgårdens situation

Zoran har lämnat DIF. Och jag har förståelse. Man brukar ju göra sig av med tränare när det går dåligt. Men när ska fotbollsvärlden fatta att "ett långsiktigt perspektiv" inte innebär tre månader? Djurgården skulle börja om på nytt, med nytt spelsystem och vad jag förstod det som med en ny filosofi. Det fungerade inte ultimat, nej.

Men jag ska berätta en sak för er: När Dif kom upp i Allsvenskan senast, och kom tvåa direkt, hade laget varit under uppbyggnad under flertalet år. Vi sjunger ju om en maskin. Sedan följde vi upp det med SM-guld 2002 och 2003. Vi blev ett attraktivt lag som lyckades knyta till sig bra spelare och stannade kvar i toppen.

2005 vann vi igen. Fortfarande attraktiva, men alldeles för många tappade spelare och ja, dåliga inköp, gjorde att vi hamnade i mitten, där vi enligt någon kunnig (trist att jag glömt namnet, men det är i alla fall en människa jag tror på och respekterar) egentligen hör hemma.

Tyvärr är pressen från omvärlden för stor. Mycket vill ha mer. Fansen törstade efter mer framgång, nu. Och det blev inte så. Det ena ledde till det andra och här är vi idag. Med Andrée Jeglertz vid rodret, och som min kära svägerska uttryckte det,  

jaa.. han jeglertz känns ju inte som nån som har erfarenhet av krislag heller...

Vi får se hur det blir. Jag har hoppet kvar och jorden går inte under om vi åker ur. Visst, så talar en förlorare. Men jag vet vad ur ett långsiktigt perspektiv innebär.

Jag är inte rädd

Jag är en så modig tjej! Igårkväll kollade jag på Medium igen fast det var läskigt. Och att jag sedan inte kunde sova berodde inte på serien utan idioten som bor ovanför mig. Jag tycker inte att man ska spela musik från 23-12. Faktiskt.

Fler insikter från denna allt annat en produktiva dag

Tjejen som oroar sig för allt alltid funderar på att börja med twitter (så här nåt år efter att ha hört talas om det), samt... Nej fasen vad var det nu? Jag hade en sak till ju... JO JUST DET!!

Idag insåg jag att ":-)"-smileyn på msn och på min mobil är identiska.
 
Eftersom de är identiska behöver jag ju inte lägga upp två bilder.

Självinsikt

Hyfs. Hyfsat. Hyfsad.
Jag som gått runt och dubbel f:at!

 
Först Elsa från i Söndags, sedan har vi Coline, Elsa och Fia från festen igårkväll.
 
Festen på taket. De snygga tjejerna.

Dagens ord - en fortsättning

Dagens ord är synopsis:

syno´psis, utkast till ett film- eller teatermanuskript som kortfattat beskriver filmens eller pjäsens handling utan dialog.

Tack ne.se

Och vad är det med det då? Jo som en liten fortsättning på detta inlägg, vill jag säga att det är attraktivt med svåra ord - ibland. De ska ju inte slängas runt med så klart.

Telefonen ringde

Frågan är: Ska jag skriva ett konstigt inlägg eller ett känsloinlägg?
Kan ju ta med båda, eftersom den ena ledde till att jag kom att tänka på den andra. Jag börjar med den andra.

Jag blir alltid så varm av att prata i telefon. Typ börjar svettas. Litegrann i alla fall. Känns inte som jag kommer kunna arbeta som telefonförsäljare då i alla fall.

Den första saken då. Jo, jag pratade i telefon nyss. Inte med vem som helst. Jag pratade med Matilda som kommit hem till Sverige efter att ha varit ute på vift i åtta månader! Och som jag sa till henne; det tomrum som jag numera har inom mig, fylldes igen lite. Innehållet ersätts så klart inte, men det känns lite lättare ändå eftersom det så länge varit tomt efter henne. Till helgen kommer även Sarah hem från i alla fall sju månader utan att vi kunnat setts, jag hoppas att jag blir en hel människa då.

Det är okej.

"Om jag inte har ord för mina tankar och känslor får jag uttrycka det jag har ord för."

RSS 2.0