Köttbullskiva!

På morgondagens kräftskiva för F (som jag är med och arrangerar) är temat SPORT. Och jag ska ha full fotbollsmundering. Men det blir lite fail, för jag har bara fått med mig en vit strumpa och en dif-strumpa. I övrigt blir det awesome. Fotbollsskor, benskydd, dif-shorts, dif-matchtröja. Och hårband. Eller svettband? Ska fundera. Och nej, jag äter inte kräftor.

Öppet.

Jag har alltid undrat hur folk gör, som fortsätter sina liv och sköter skola och annat, fast de har hjärtesorg. Nu vet jag. Vet hur det funkar. Och jag vet att jag inte borde jämföra detta med "riktig" hjärtesorg.

Men eftersom jag gråter borde det betyda att jag faktiskt är ledsen.

Näe nu tänker jag banne mig tycka lite synd om mig själv!

För ALLT händer samtidigt. På måndag har jag de första föreläsningarna 10-15, jobbar i kiosken 8-12, är fadder, ska träna, och så ska det flyttas möbler inför tisdagen eftersom det är måndag och tisdag jag får nytt golv. Plus att det är fix med kräftskivan, och sen är det ju det där brustna hjärtat med.

Tillstånd:

Det är lite jobbigt ändå med den här.. ångesten. Det är lite farligt att vara ensammen men på sätt och vis även ganska skönt. Men jag försöker aktivera mig och träffa folk som både vet om allt och inte vet om allt, så jag både kan låta bli att låtsas att allt är bra och måste låtsas att allt är bra.

Just nu är det ändå så att jag inte riktigt kan göra mer än hålla mig flytande, och jag vet att jag snart inte träffat många på snart en månad. Igen. Jag hoppas att det finns överseende. Kanske har det att göra med att i princip alla av dom lever i förhållanden?

Sen är det ju det här med att jag i september missar en vecka i skolan, så jag måste plugga stenhårt innan för att ligga i fas, samtidigt som jag missar skola för ledarskap på USM och eget deltagande på medel-SM och stafett-SM. Och det deltagandet innebär ju också tidsåtgång, USM ska planeras och fixas med och egna SM ska det tränas bra för...

Vatten över huvudet?

Alla andra hade rätt och jag hade fel

Men ärligt talat det var skönt med ett dåligt svar
Hela världen är så underbar bara man får ett svar

Men även om jag hade fel om att det skulle funka så hade jag rätt i att det är en fin kille.

Hej nummer 1000.

Det här vädret. Solstrålarna som skiner igenom, de regntunga skyarna. Andra pratar om hur jobbigt regnet är, hur tråkigt det är. Är det bara jag som vet att solen finns där bakom? Men samtidigt, sol är ju inte så himla bra alla gånger. Man blir ju bränd emellanåt.

Suck.

Jag har en konstig känsla i mig. Eller en, det är säkert flera olika som blandats ihop. Skulle tippa att det är mycket stress i det. Jag förstår inte hur jag alltid tar på mig för mycket att göra? För, som jag berättat i inlägg nedan, är jag ju en soffpotatis.

Frågan är om jag ska börja säga nej nu. Och börja leva mitt liv för mig. Hej, E20 norr!

Jubileumstider

Svägerskan påpekade att idag för exakt 2 år sedan använde birthday.se för första gången.

Och det här är inlägg 998. Nära 1000 nu!

Potatis är ju gott så det kanske inte gör nåt?

Det är svårt att ta sig i kragen. En av nackdelarna med att bo själv. När jag har folk här, blir jag pysslig. När jag är ensam, blir jag en soffpotatis.

OL

Jag skulle bara vilja säga att det ska bli fint idag att komma ut på orienteringstävling även om jag inte ska springa i riktig tävlingsklass utan i öppen motions-klass.

Typiskt OMG-läge. Även om OMG är lite sisådär.

Jag tänkte berätta för O att han bor jättenära min drömman i Täby. Men när jag frågar om han vet vem Markus Johannesson är, säger han att Mackans barn går på hans mammas dagis. Jag kan inte med ord beskriva...

Brunt.

Förutom att spela boule igår, avgjordes något större. Tävlingen. Jag och Jocke hade en solbrändast-tävling i sommar. Brunast kroppsdel, utan fusk. Madde skulle vara domare. Och det skulle avgöras den 6:e augusti men Jocke skippade Åland så vi sköt på avgörandet.

Jag förlorade. Vänsterarmen, med hästlängder, och högerarmen med... fårlängder? Jockes mage van..

Ibland är det bra att vara sjuk

Ja, för då är man tyvärr tvungen att ställa in träningen, och plötsligt är man med ledig kväll. Så igår kunde jag åka ned till Storstan och möta upp mina fina mysiga vänner, Jocke, Cia, Madde, Jonas, Pontus och Pontus kompisar.

Ett par av oss käkade på Kungshallen först, innan vi tog oss till Rålis och Boulebaren. Just igår hade ju nån bestämt att det skulle regna men det gick bra ändå. Jag var i vinnarlaget första omgången och hade några kast (?) som impade, men, resterande omgångar var jag i förlorarlaget...

 



Vikt.

Ja just ja. Det är ju en del som noterat min viktminskning (vilket är liiite märkligt för det var inte många kilon). Och från början var det med flit jag gick ned i vikt. Men sen fortsatte jag tappa, fast jag inte ville. Men nu har det stabiliserat sig. Puh!

Sen kanske någon undrar varför jag ville gå ned i vikt.

Jo, där i februari/mars vägde jag mer än jag gjort någon gång tidigare (och tydligen mer än mamma vägde när hon var gravid?), och eftersom träningen under de senaste två åren inte varit direkt bra så var det ju inte muskler jag lagt på mig.

Men i början av sommaren låg jag på samma som i julas. Så raset kom i juli. Antagligen till följd av bra träning och jobb i juni/juli.

Och plötsligt låg jag på den vikt jag haft som "mål" innan. Trevligt tänkte jag.

Inte lika skoj när raset fortsatte sen, trots att jag inte ville, trots att jag åt normalt.

Men som sagt, nu har det stabiliserat sig strax över det som var "mål", och det är nu någon gång jag ska släppa fokus på vikten.

Jag undrar när jag ska sluta bli besviken när jag får sms och det inte är från honom.

.

Notera

Åh jäklar vad det var gött att sitta med klassisar på Pollax idag!
Självdistans, verklighet och brist på medlidande. Skönt vare.

Should I leave it there?

Should I give up or should I just keep chasing pavements
Even if it leads nowhere?

Meh!

Glädjen varade i tre timmar.

Buna dimineata!

På ett sätt längtar jag tills allt är igång i höst. När allt är som vanligt igen. Fast blir det verkligen vanligt? Träningen ska ju prioriteras bättre nu, skolan ska ju skötas bättre och så vidare.

Just nu kör jag på nån slags sparlåga, gör inte mer än jag absolut måste och ja, mår ju som vanligt dåligt av det. Suck.

Sen är jag ganska svag nu. Jag låter de små sakerna komma åt mig. Fast jag vet att de inte ska få göra det. Svårt att vara mer än människa...

You learn how to fly, even if you don't try

Jag har gjort nästan ingenting den här veckan, känns det som. Fast det är ju inte sant. Såna tankar som jag måste jobba mer med. Är alldeles för hård mot mig själv ibland.

Sen har jag ju faktiskt semester nu, och behöver jag göra ingenting (aktivt alltså), så måste jag göra det.

Såg förresten att jag var lite snygg för en vecka sen! Titta:

Återigen: Ljudet av sms som inte kommer. Måste jag dansa?

Ibland kan det göra ont att få höra sanningen, men jag tycker nog att det gör ondare att inte höra något alls.



Okej. Nu får jag fasen ta och kamma till mig. Skärpning.

I'm singin' in the rain

Mina 40 timmar i Uppsala försvann ganska snabbt. Ibland tar det väldigt lång tid att göra ingenting. Dock trotsade jag den värsta regnskuren i år (eller var den i Mohed under kubbmatchen värre?) och for till Ica Maxi och shoppade upp 1700 kr. Bra jobbat av mig.

Jag skaffade mig även mer huvudbry, men det känns... bra. Nånting har förändrats inom mig, jag kanske vaknade lite?

Rosa fluff

Jag tror jag befinner mig i en illusion. Men egentligen, det är 50-50 och det är det ju annars med?

Uppis!

Snart lassar jag upp mig till Uppsala. Jag var lite orolig förut hur det skulle och ska kännas, att bo själv där igen. Men i fredags, när jag kom dit, vred om nyckeln och gick in i hallen, kändes det bra. Jag hoppas det fortsätter kännas bra. Kan tänkas vara lite ensamt till en början, men det löser sig nog med tiden.

Musik kan vara bra när man är både ledsen och glad.

Adele.
Hon var bra när jag var glad. Hon är bättre när jag är ledsen. Hon är bäst när jag är lite både och.

Det var fint på Åland. Så klart.

Jag tycker så mycket om att få åka till Eckerö och Åland. Dom är så underbara, mina vänner. Jag mår så bra där.

Bubblan

Sköna, fina fantasibubbla. Sprick inte än på ett tag!

Action på rundan

Jag var med om mycket idag, på min sista svarta tidningstisdag på Posten. Rådjur försökte bli påkört, och brand! Men branden var inte på riktigt. Det var bara barn som lekte lite. Men de sprutade inte vatten på mig :)

Det är okej.

"Om jag inte har ord för mina tankar och känslor får jag uttrycka det jag har ord för."

RSS 2.0