Den konstiga känslan

Imorse vaknade jag med ångest. Kanske var det för att natten inte direkt bjöd på någon djupsömn, utan istället en massa uppvaknanden med kramp i vaderna eller kissnödighet eller törst eller brist på trötthet.
 
Kanske var det för att igår ändå lite slutade i ett antiklimax. Jag beklagar, men jag kan inte ta lätt på saker. Jag kan inte. Och jag tror att det som blev ett missförstånd var mitt fel. Men jag trodde...
 
Strunt i vad jag trodde. Det spelar ingen roll nu, jag har haft fel så många gånger förr.
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Det är okej.

"Om jag inte har ord för mina tankar och känslor får jag uttrycka det jag har ord för."

RSS 2.0