Bakläxa på fotbollen

Att inte ha lärt sig nyförvärvens namn utantill straffade sig snabbt. Jag lyssnar på lokalreportrarnas (?) sändning av IFK Norrköping mot finaste Djurgården, och när jag inte koncentrerade mig en sekund och de plötsligt skriker att det är mål av Prijovic, och inte säger på flera minuter (sekunder) nåt som gör att jag vet om jag ska jubla eller gråta... Gah.
 
Men det var rätt håll! Jippie!
 
I höst hoppas jag kunna gå på ett par matcher, storebror har investerat i en extra säsongsbiljett man kan nyttja :) Han är fin han. Vi var på den underbara matchen mot Helsingborg i somras, och det var så otroligt länge sedan jag fick känna den lycka som en vinst i fotboll bara kan frambringa.
 
 

Träning

Efter en hård (?) tävlingshelg får man inte slacka järnet, den bästa vilan är den aktiva. Sen behöver man så klart inte ge sig ut på en maratonrunda.

Jag kände ett sug efter elljusspåret, en runda på ynka 3.9 km men som dock har många backar. Sagt och gjort. Hemma blev det rehabövningarna och lite extra styrketräning.

Imorgon är det tisdag. Tidningstisdag. En hård dag det. Jag ska kanske köra ett mer regelrätt styrketräningspass efter det.

Sprintorientering vid Lundellska

10.00 startade jag. Upp över åsen och ned på andra sidan. Mina tankar inför loppet, ta det lugnt nu Camilla! var som bortblåsta när jag svischade fram över Ulleråker. Fram till den 5:e kontrollen på första delen av banan flöt det på fint. Sen kom första bommen när jag inte hann läsa/läste för dåligt på kartan.

Andra missödet kom på andra delen av banan, intressant nog på den 5:e kontrollen igen (fast en annan 5:a). Det var en sluttning med mycket ris. Och sniglar. Jag psykades ut och tabbade mig, och återfick inte fokus förrän efter den 7:e kontrollen.

I mål kollar jag med Hanna om man fick eller inte fick springa genom det gröna vid 5:an på andra delen. Om det tvistade sedan de lärda länge, jag vet inte vad de sa men jag försökte diska mig själv i alla fall. Ärligt.

Nu, plugg på Ångströms - vilket vållar lite problem då dagens andra sprint går på Polacksbacken. Jag pratade med tävlingsledningen, och håller jag mig på rätt sidor om vägarna ska det vara lugnt ;-)

Moroten

Nu är jag tvungen att träna som fan för sprint-SM i höst, kvalet går samma dag som (pappas födelsedag och) omtentan i Elkraft.

Vad låter bäst?

"Jag ska inte skriva tentan då eftersom jag ska kvala mig till en D-final"

eller

"Jag ska inte skriva tentan då eftersom jag ska ta mig till A-final"

Nu jävlar.

Tack för kaffet.

Det blev så att jag stannade i Brottby en extra natt för att titta på fotboll. Tacken - Manchester United torskade.

Jag tycker om fotboll

Att vara hemma i Brottby brukar innebära att jag tittar på så mycket fotboll jag bara orkar. Det som är poopish är att jag ständigt missar Manchester Uniteds matcher (det lag i engelska Premier Leauge som jag hejar på, för den som inte visste).

Samma sak verkar hända ikväll, jag överväger att stanna till imorgonbitti för att i alla fall få se en match. Det som skulle kunna gjort valet lättare - om Gais-Djurgården gått på tv också. I Brottby är det dumt att streama, även på laglig väg, eftersom det är mobilt bredband som gäller. Vore ju tråkigt om föräldrarna blev utan internet resten av månaden...

Här är för övrigt mina bilder från matchen i söndags, som vanns trots spel med en man mindre i en timme. Skulle vilja säga att jag behöver en ny mobil...



Det luktar fotboll

Med sorg i hjärtat över hur det blev med hockeyn är det nu bara att bita ihop. Fotbollsäsongen har redan börjat och på lördag är det dags.

Dif-Sundsvall på Stadion. Hittills över 9000 biljetter sålda. Solsken utlovat. Och fyra grader. Mums.

Så det är bara att bekämpa den rådande förkylningen så jag kan stå där på söndag och gorma för fulla lungor.

http://dif.solidtango.com/embed/2wjjkw6jy9?auto_play=true&seek=0



Man är ju inte riktigt som andra när man är orienterare...

Någon gång myntade jag uttrycket: Det finns inget dåligt väder när man har orienteringskläder.

Men idag är det frågan...
Snöstormaktigt?

Lite till rejs!

För övrigt bodde min babe deluxe Annika här över natten, vi åkte från festen ute i Orkesta till Väsby, tog tåget upp och var i säng 02. Upp 08. Kanske verkar hårt, men arrangörerna på Rejset hade det än värre. Nåväl.

Man ska bjussa på sig själv! Nu ska jag analysera dagen och sova innan det blir imorgon. Jag hoppas på en favorit i repris - mördande styrketräning på morgon före skola, som förstör hela dagen. Låter bra!

Vinterrejset

På Vallentuna-Össeby OL:s årsfest där jag var medarrangör lärde jag mig följande: Det är inte så stor skillnad på att sitta med 11-åringar på middag mot att sitta med 21-åringar på gasque.

Men nu rakt på det roliga!! Vinterrejset!
Fast jag sprang banan Mellanrejset, 8 km. Det var min premiär, och jag var nervös, otaggad, osv. Men det ordnade upp sig och jag hade 2 timmar och 15 minuter av skoj i skogen. Det är alltså en plojtävling, som på samma gång är ganska extrem, det är inte dirket vanlig bana på 8 km. Bifogar ett kartklipp. Och kartklipp blev det, alltså i form av att klippa i karta. Och pussla ihop. Beskådas också nedan.




Orienteringsträning

Okej först och främst: Följande är inte kritik till någon annan än mig själv. Så.

Kartminnesträning. Kartminne. Ve-herkligen akilleshäl. (Jag vill alltid slänga in ett L där efter a.. Alkis. Freudie?)

Nåväl. Det var kartminnes-orienteringsintervaller idag på Thorträningen. Och jag klarade inte av det. Alls. Jag fick en svartvit karta med endast stigar på (och kontrollerna då) som skulle rädda mig mot vilsespringning om jag på vägen mellan kontrollerna skulle glömma var jag skulle (fanns bara karta vid kontrollerna annars). Men jag kunde knappt läsa den. Känns ju stabilt!

Men ryggen, den jäkeln, känns bättre av löpning och hälsenan var tyst!

En liten miss av flera på stafett-DM en månad sen



Vad sa du, ska man lyfta blicken när man orienterar? Man tycker ju att man ska se kontrollen när man i princip står på den?

Jag ska prova en ny sak.

Om orientering

Träningslust

När man beordrat sig själv en vilodag eller två, känner man av det där träningssuget!

Men det gör ju ganska ont i kroppen just nu, så vila är förmodligen bra.

Tränings- och tävlingshelg i Eskilstuna

Fredageftermiddag for vi, fyra tappra orienterare från VÖOL, iväg till Eskilstuna på träningsläger. Tre orienteringstävlingar och en träning hann vi med.

Tävling 1 var redan på fredagkväll. Medeldistans. Eftersom det bara skulle ses som träning, var jag nervös innan hur jag skulle lyckas med det. Men jag kunde! Jag sprang låååångsamt men rätt, jäkligt rätt, så det är jag nöjd med. Men att komma sist är inte så skoj..


Tävling 2, 8 km. Fett jobbigt. Stapplade fram men tappade huvudet ibland, inte så skoj. Sist igen.

Träning, 5 km. Långsamt tillsammans med Ankan. Hon skulle springa upp för slalombacken sen, sa hon, men jag sa att jag inte orkade med nåt sånt. Men när hon sprungit upp en gång och kommit ned, medan jag vilat lite, ångrade jag mig. Man mår ju lite bättre i själen om man springer upp än om man inte gör det. Så jag gjorde det. Fy fan vad jobbigt. Och härligt. Skrek ut smärta på toppen.

Tävling 3, 8 km. Jobbigt igen, men jag köttade på. Kom nog sist igen, men vafan. Jag var ju på träningsläger... ;)



Öppen motion 7

15:56 frågade Ankan mig om jag ville springa en orienteringstävling samma kväll.
En timme senare var jag på väg. Trots att jag i förra veckan sa till min orienterarkollega på Posten att jag inte skulle, och idag sa samma sak till min orienterargifta kollega.

Men det var kul, det gick inte så bra för jag tappade bort målsättningen och jag var mer än lovligt vimsig.

Orienterarelit

Plötsligt har min klubb ekonomiskt stöd till elitlöpare, och en sån räknas jag som. Men, som det är just nu hamnar jag i "lägsta" kategorin, och får allt arbeta mig uppåt om det ska rulla in mer kosing ;)

Då måste jag förbättra mig helt ofantligt mycket, min poäng nu ligger på 49,72 och för avancemang krävs en poäng som är lägre än 24...

Tur att jag ska på tränings- och tävlingsläger i helgen då!

Jukola 2011

Juuri palannut Suomessa ja tässä numerossa Jukolan viestin. Siksi olen hauska ja kirjoittaa tekstiä, että Google kääntää tekee juuri suomalaisia minulle. Hehe.

Jag fick starta för andralaget, och redan innan det massiva uppförsbacken uppmot startpunkten hade jag vikt kartan och bestämt väg till kontroll ett. Jag vet att det var lite för mycket rundning, men, det var taktiskt. För att komma in i loppet och slippa springa med alla andra.

Två rejäla bommar blev det, men i övrigt var jag ganska duktig och spikade. Farten fanns i benen emellanåt. Men ändock växlade jag som 520:a, missnöjd.

Men mitt lag kom 459:a (av ca 1000 lag).

Sen var det följande av herrarnas stafett, men jag såg bara herrstarten innan jag la mig och sov, och gick inte upp förrän våra herrars sistasträckslöpare skulle komma i mål.

Sol och öl och väntan, bussresa, båt med buffet, bad i simbassäng och vattenrutschkana (med vattenhöjd i bassäng på kanske en halvmeter?), och fest.


Helsingfors


Tröttmössor på bussen tillbaks till Helsingfors.

Orienteringsträning en tisdag i den massiva värmen

Värme + Trött + Insekter => Irriterad och utflippad Camilla.

Igår var jag iväg på Thorträning, eftersom träningsformen (backträning, kontrolltagning, linjeorientering) lockade. Tävlingarna i Hälsingland krävde att man kunde springa i backar men fortfarande tänka, och det lyckades inte jag med.

Men mygg och flugor. Fan vad jag hatar dom, ännu mer när jag tränar och tävlar. USCH!!

Och mer om träningen kommer man kunna läsa i nästa nummer av Skogssport.

Tränade.

Jag skulle springa ett "bara för att"-pass, det vill säga 5 km (för det var mitt på dagen på en lördag, kvällstid mäter såna pass ca 3 km).

Började med mysiga stigen väster om Flogsta, där det är vattenfall typ och helt underbart vårtid. Nu var det isigt och lerigt men det är ju inget som stör mig.

Vidare upp mot Håga. Och så tänkte jag att den där vägen/stigen som går in i skogen, den var det längesen jag sprang på, kan ju va kul!

Sagt, eller ja, tänkt och gjort, sprang jag upp där på isen, inte helt lätt eftersom jag naivt inte tagit löpskor med dobb.

Efter att jag blivit attackerad av en hund två gånger, beslöt jag mig för att prova en stig jag inte sprungit förut, för det är ju skyltat så mycket i den skogen. Dum tjej. Snöpuls, och stolt som jag är kunde jag inte vända om, nej nej, det skulle säkert lösa sig.

Hittade till slut en skoterled, och tog den. Kom ut till en skylt och var visst 1.5 km från Håga, ops. Inte tänkt springa så långt...

Sprang ned på isen till Håga igen, och tog asfalten hemåt, men eftersom gpsen visade 8 km tyckte jag det vore kul om den visade 1 mil när jag var klar, så jag sprang lite till, bland annat en backintervall.

Det är okej.

"Om jag inte har ord för mina tankar och känslor får jag uttrycka det jag har ord för."

RSS 2.0